Ikväll ville William sova hos mamma och det fick han lov till :). När han skulle sova så låg han och kramade min arm och sade - Mamma jag saknar alltid dig när du är borta.
Jag sa att jag saknade honom också men att jag kommer ju alltid tillbaka. Jag kommer aldrig lämna dig ch jag kommer alltid finnas för dig när du behöver mig. Han somnade kramandes min arm. Sedan kände jag mig lite ledsen. För tänk om jag inte kan hålla det jag lovade. Tänk om jag inte ens finns i livet tills han blir vuxen. Kommer han känna sig sviken då? Ibland kan man känna sig så hjälplös inför livets framfart, man vet inget om framtiden. Det gör ont i mig varje gång jag tänker tanken på att mista nåt av mina barn eller att jag dör och inte få vara med dem genom livet. En känsla antagligen alla föräldrar har då och då. Tänk vad kärleken är stor!!!!
Kärleken är mäktig!
SvaraRaderaIbland undrar jag om man skulle flyttat ut alldeles ensam, innan man skaffade familj, till en grotta långt ute i skogen... Det gör som sagt så ont när man tänker för mycket, man får försöka strunta i det. Men det är inte lätt. Kram vännen min! <3