fredag 19 februari 2010

Upprepning!!

Jag är inte kristen, men jag tror på något, större än världen vi lever i. Tycker denna är fin!



En man hade en dröm. Han drömde att han promenerade längs stranden med vår Herre. Över himlen flammade scener ur hans liv. För varje scen, noterade han två par fotspår i sanden. Ett par som tillhörde honom själv och ett par som tillhörde Vår Herre.

När den sista scenen av hans liv passerade framför honom, såg han tillbaka på spåren i sanden. Han märkte då att det vid flera ställen längs livsstigen endast fanns ett par spår. Han noterade också att detta inträffade vid de svåraste och sorgligaste stunderna i livet.

Detta bekymrade honom och han frågade Vår Herre: "Du har sagt att du skulle följa mig hela vägen livet. Men jag har märkt att under de svåraste stunderna i livet så är det bara ett par fotspår i sanden. Jag förstår inte varför du övergav mig när jag som mest behövde dig"

Vår Herre svarade: "Min käre son, jag skulle aldrig lämna dig. Under tider av prövning och lidanden, när du hade det som svårast, och då du bara ser ett par spår i sanden. Det var då jag bar dig."
/Författare okänd

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar